Vi skrev i en tidigare artikel om vikten av att ha en god nivå med likvida medel, alltså pengar i kassan för att uttrycka det enkelt. Nu tänkte vi berätta lite om varför, och vad man gör vid likviditetsbrist.

Likviditetsbrist är en mycket vanlig orsak till att ett företag går i konkurs. Därför så är det mycket viktigt att man hanterar ett sådant läge på rätt sätt, genom att analysera läget och utreda orsaken till det kritiska läget. Man gör också skillnad på likviditetsbrist och på bristande lönsamhet.

Hantera likviditetsbristen

Det första som ska göras är alltså att analysera läget, kanske är situationen sådan att det inte är försvarbart att fortsätta att driva företaget och en avveckling är det bästa alternativet. Detta kallas då för likvidation av företag. Detta ska vi dock inte gå in närmare på nu, utan det kan du läsa mer om exempelvis på denna sida, Likvidationer.com, ett företag som sysslar med att hjälpa företag med avveckling.

Vi ska istället tipsa om några sätt att förbättra företagets likviditet.

• Det första du ska ta tag i är att göra en likviditetsplan.
• Du är i stort behov av likvida medel så se till att fakturera så snabbt som möjligt och följ också upp dem för att få dem betalda så snart som det bara går. Vänta inte tills i slutet av månaden med faktureringen.
• Betala dina egna fakturor och andra avgifter innan sista betalningsdatum för att undvika förseningsavgifter.
• Bind inte upp kapital i onödan. Detta gör du exempelvis genom att se till att ditt varulager inte är onödigt stort.
• Se över dina möjligheter att få längre kredittider hos leverantörer, och tvärtemot med kunder.
• Se över din checkkredit och företagets andra lånemöjligheter.

På denna sida har vi som huvudsyfte att informera och ge råd om ekonomiska frågor som rör din privata ekonomi. Nu tänkte vi dock ge oss ut på en liten omväg och ta oss an ämnet företagsekonomi.

Vad an detta undrar kanske du. Det har visat sig att många av våra läsare driver företag och på förekommen anledning så tänkte vi därför ge några råd även om ekonomi för företag och även reda ut olika begrepps betydelser. Fakta till artikeln är i huvudsak, om inte annat anges, hämtad från Almis kunskapsbank.

Företagsekonomiska begrepp

Kostnader och intäkter

Kostnader och intäkter är de begrepp man använder i en resultaträkning för att få fram resultatet. Rätt intäkter och kostnader under en specifik period ska ställas mot varandra och utifrån detta får du ett resultat före skatt. Det låter väldigt enkelt och logiskt när man lägger fram det på detta sätt, men det finns poster som kan orsaka huvudbry om man inte har full koll. Vissa saker som i logiken kan kännas som en kostnad kan istället vara en tillgång. Exempel på detta är ett varulager som köps in under ett verksamhetsår men förbrukas inte (säljs/används inte), så att det finns kvar tills nästa räkenskapsår. Då räknas det som en tillgång.

Likvida medel  

Likvida medel är i korta drag företagets tillgång till pengar. Det kan vara det egna kapitalet, kreditvärdighet och så vidare. Se till att alltid ha koll på likviditeten, det säger ju sig själv att det blir trubbel om du inte har pengar till att betala med.

Offentlig upphandling

När man som företag gör affärer med ett organ inom den offentliga sektorn så har detta förekommits av en offentlig upphandling. Det som är speciellt med en offentlig upphandling är att aktören i den offentliga sektorn, exempelvis en kommun, måste ge alla företag möjlighet att få utföra det arbete som kommunen behöver få utfört – leverans av produkter, renovering, nybyggnationer och så vidare, detta för att främja den fria marknaden.

Alla företag ska ha möjlighet att så att säga “lägga ett anbud” på arbetet, och det företag som möter de kriterier som myndigheten beskriver i upphandlingen, kommer att bli valda att utföra arbetet. Upphandlingen omfattas av LOU (lagen om offentlig upphandling) och måste ske i enlighet med denna. Som företag är det viktigt att vara skicklig på offentlig upphandling då det kan rendera i stora intäkter och garanterat arbete då myndigheter inte sällan gör stora upphandlingar som dessutom gäller för flera år.

Fasta och rörliga kostnader

För att beskriva det kortfattat så är fasta kostnader de kostnader som inte påverkas nämnvärt av förändring i volym. Volym betyder i detta fall exempelvis hur mycket man producerar av något eller hur mycket man säljer av något. Oavsett hur mycket du säljer eller inte säljer så är kostnader som lokalhyra, löner, försäkringar och liknande poster något som inte förändras nämnvärt.

Kostnader som däremot förändras utifrån volym kallas för rörliga kostnader. Om du ökar din produktion med 10 % så kommer du rimligen även att behöva 10 % mer material för att kunna öka produktionen. Därmed så ökar även kostnaden för detta material med 10 %.